Archive | januari 2017

RECEPT: Vietnamesiska vårrullar

Jag har nyligen upptäckt något som nästan kan mäta sig med magin i sushi, nämligen vietnamesiska vårrullar! Det är fräscht, ger en skön mättnadskänsla och man kan fylla dem med vad man vill. Så här gjorde jag mina:

20170111_165923

Koka glasnudlar enligt anvisningar på förpackningen. Skär morot, gurka och paprika i tunna stavar. Grovhacka jordnötter. Värm en stor kastrull med vatten tills det blir fingervarmt. Lägg i ett rispapper i ca 10 sek tills det blivit mjukt och följsamt. Fyll vårrullarna och vik ihop. Och snåla inte med hoisinsåsen! Jag tar alltid för lite hoisinsås, haha. Lukten skrämmer mig lite, men det är hoisinsåsen som gör den här rätten så magisk! Som sagt, nästan lika magisk som sushi. 😉

20170111_174829

Precis som med halloumiburgaren, så är denna rätt ett pågående projekt att hitta den perfekta kombinationen. Jag återkommer när jag har lyckats!

Annonser

RECEPT: Nougatbollar

Till 90-årskalaset provade jag ett nytt recept som blev så lyckat! Chokladbollar i all ära, men är man som jag en nougatälskare är de här nougatbollarna snäppet bättre!

20170112_110841

Du behöver:

4 dl havregryn

1,5 dl florsocker

1 tsk vaniljsocker

1 msk kakao

1 dl kokos

75 g smör

200 g nougat

1 – 2 msk vatten

kokos att rulla bollarna i

Börja med att smula sönder havregrynen. Jag använde händerna och det gick utmärkt. Blanda alla torra ingredienser först. Blanda därefter i smöret och till sist nougaten. Det går enklast om smöret och nougaten är skurna i tärningar och har hunnit bli rumsvarma. Jag hade i 1 msk vatten, men borde haft i lite till. Bollarna var väldigt enkla att rulla just eftersom att de var så kompakta. Men av samma anledning var det även svårt för kokosen att fastna. Jag fick banka in kokosen så mina fina nougatbollar fick åtminstone lite garnering.

20170112_115828

Jag och alla andra på kalaset tyckte nougatbollarna blev jättegoda och jag kommer definitivt göra om dem!

Receptet hittade jag HÄR.

90-årskalas

Idag var det åter igen dags för Återvändan efter ett långt juluppehåll. Vi inledde vårterminen med att fira två jubilarer. En person i gruppen som nyligen fyllt 60 och jag som nyligen fyllt 30. Därav blev det 90-årskalas hemma hos 60-åringen med vår kära pysselgrupp!

20170112_132356

Smörgåstårta ❤

20170112_140736

Kladdkaka från ICA och nougatbollar från mig 🙂

20170112_163132

Blommor och presenter ❤ Nej, jag äger ingen vas 😉

Jag fick blommor, tvål och choklad. Vi åt och fikade och hade trevligt. Jag kände mig ordentligt uppvaktad!

Hit me with your best shot

Idag har jag firat nyårsdagen, en vecka för sent, genom att äta pizza och sammanfatta året som gått och skrivit nya mål för 2017.

20170108_184247

Margherita barnpizza inbakad med extra ost. Standard!

20170108_194526

Glasburken rymmer 15 lappar med mål för 2017 (plus några tomma lappar i fall jag vill fylla på..).

2016 var ett jobbigt år för mig där jag försökte bearbeta ett trauma och hade mycket problem med vården, stöd från samhället, samt ekonomin. Utan rätt hjälp är det inte lätt att bli frisk. Trots att jag har haft det tufft har jag inte slutat kämpa och det är jag stolt över. Jag har velat ge upp på livet så många gånger, men än hänger jag kvar.

En sak som blir påtaglig när jag reflekterar över året som gått är hur jag i mina desperata försök att förbättra min livssituation istället tröttar ut mig själv mer. Jag börjar med nya saker som jag egentligen inte orkar bara för att jag vill visa för mig själv och andra att jag verkligen gör allt jag kan för att bli frisk, börja jobba och bli en normal människa. Och jag stannar kvar i saker som jag egentligen mår dåligt av, bara för att jag tänker att det är bättre att göra något än att göra inget, samt för att undvika isolering. Jag får panik när det är tomt i min kalender och alla dagar bara flyter ihop till en grå sörja.

Det är mycket svårt att acceptera sina förutsättningar när man gång på gång får uppleva att vården sviker och samhället ställer krav man inte orkar leva upp till. Men jag tänker som vanligt fortsätta att kämpa på. Jag är nöjd med mina mål för 2017 som jag har satt upp för mig själv. Kravnivån varierar men en sak har de alla gemensamt: det är mål som ska hjälpa mig att må bättre.

Jag kan inte påstå att jag känner mig superpepp på det nya året eller är övertygad om att det kommer att bli ett fantastiskt år. Det jag känner är snarare en beslutsamhet att fortsätta framåt. Har livet inte bräckt mig än ska det fan inte lyckas det här året heller. Och skulle det försöka (vilket jag inte blir förvånad om det gör) stirrar jag livet rakt i vitögat och säger med stadig röst: ”Försök bara!”